Vi är ett företag med många personligheter. Därför tyckte vi att det skulle vara trevligt att visa upp några av de fantastiska människorna som arbetar på Angry Creative och låta dem berätta om sig själva och sina erfarenheter här.
Jag (David Lockie, CMO på Angry) valde Tom som försökskanin för denna serie, detta eftersom jag känt honom länge och jag kunde lita på att han skulle vara snäll!
David Lockie: Så Tom, hur hamnade du i tech-branschen?
Jag har alltid gillat att pilla med datorer och skapade min första hemsida redan i gymnasiet när Dreamweaver var verktyget alla använde. Det var i princip Facebook.
DL: Vänta! Skapade du Facebook?
I princip! Folk kunde skicka in bilder på sig själva när de gjorde en rolig pose och sedan kunde besökarna ge dem poäng på en 10-gradig skala. Sidan plockades dock ner rätt snabbt av skolan, men efter det så fastnade jag för att pyssla med hemsidor under dotcom-eran och hade ett fortsatt intresse för branschen.
Jag började jobba med miljökampanjer, där jag träffade en ung charmig kille vid namn David Lockie, som introducerade WordPress för mig. Jag sabbade snabbt allt och försökte installera för många tillägg och i princip göra vad varje första-gångs-användare av WordPress gör, vilket får en att inse att man kan krascha en webbplats rätt snabbt! Det var 2010, och jag följde WordPress och dess utveckling under många år vilket till slut gav mig ett jobb hos Pragmatic. [Notering: Pragmatic köptes upp av Angry Creative i July 2020]
DL: Jag kommer ihåg att samtalet, mellan första pitchen, idén att jobba hos Pragmatic och att du faktiskt började, bara var några veckor.
Ja, jag hade arbetat vid University of Brighton, som använde WordPress, men också Expression Engine, och jag kunde bli väldigt frustrerad. Jag visste vad man kunde göra med WordPress. Det var 2013. Uppenbarligen hade WordPress kommit långt, bara sedan 2010. Så erbjudandet att få arbeta med WordPress och ett bra team var lätt att ta.
DL: Du hade många roller hos Pragmatic! Du var utvecklare, sen projektledare, kontoansvarig och för att till sist ta rollen som personalansvarig. När insåg du först att du var mer angelägen om att arbeta med människor istället för tekniken?
Jag hade arbetat med ett antal projekt för olika kunder och med olika team på Pragmatic. Det var den typiska startup-miljön, där man anpassar sig och tar olika roller, men sedan drar man sig till vissa områden. Jag tyckte att personhanteringssidan hade den bästa balansen mellan utmanande och givande för mig.
Jag gjorde lite självanalys och tänkte okej ”Vad innebär framtiden för mig?”. Efter ett par år i branschen såg jag en möjlighet att arbeta med chefer som hade utmanande personalsituationer. Det är något jag naturligt drar mig till och jag gillade tanken att kunna förmedla och försöka förstå vad som får människor att ticka.
Jag kommer ihåg när vi först började tänka på den här rollen. Jag var tvungen att övertala ledningen. Jag har verkligen, verkligen uppskattat rollen sedan dess, och det har öppnat många möjligheter till lärande för mig själv också.
Du vet att vi alltid hör om hur AI och nya tekniska framsteg kommer att ta över människors jobb, men jag känner att något som inte kommer förändras är det faktum att oavsett produkt så hamnar den i händerna på människor. Relationer och kommunikation kommer att bli ännu viktigare eftersom vi faktiskt måste bryta oss loss från våra skärmar och interagera med människor. Roller som fokuserar på människan måste uppmuntra kompetensutveckling kring emotionell intelligens, empati och förståelse för varandra … Och det är viktigt att vi inte glömmer det och låter den goda människan bli en döende art.
Sedan jag började jobba på distans känner jag att det har blivit ännu viktigare att värdesätta dessa saker. Vi har tränat på distansarbete länge, men att inte kunna träffas när vi vill är en kulturskillnad som vi måste anpassa oss till. Jag känner att gemenskapen med att arbeta riktigt nära varandra på ett kontor är verkligen svårt att bygga på distans. Men det är det arbete som måste göras och det är det jag älskar med min roll under dessa covid-tider.
DL: Låt oss byta växel. Så vi slogs samman med Angry Creative för över ett år seda. Vad har du gillat mest med denna förändring?
Enkelt. För mig är det internationalisering. Att arbeta med människor från olika kulturer, olika bakgrunder, olika erfarenheter, se de olika sätten folk tar sig an arbetet och olika sätt att tänka på, det är fantastiskt att se.
Om du arbetar med människor från samma område, med liknande livserfarenheter, alla i ett litet rum då kommer du att få ganska liknande svar på saker.
Nu arbetar vi från flera olika kontinenter. Vi intervjuade en kille från Sri Lanka i morse. Vi har utvecklat förmågan att vara mycket mer öppna, inkluderande och tillgängliga. Det har varit fantastiskt att se och uppleva.
Jag tror att vi under de senaste månaderna verkligen sett vilken påverkan det haft på de nya teammedlemmar vi fått in. Det är helt otroligt, energin och entusiasmen vi ser.
Så det har varit det viktigaste för mig, att jag känner att vi är en del av ett globalt community nu, vilket bara är fantastiskt.
DL: Ja, det är coolt. Så berätta för mig, vad är en vanlig dag i Toms liv?
Så den typiska dagen i livet börjar tidigt och jag är morgonpigg…
DL: Det förvånar mig eftersom du också är en nattmänniska!
Ja, jag är nog lite av en märklig hybrid och morgon och nattmänniska. Men att gå upp tidigt, gå ner till gymmet och ha lite personlig tid innan arbetet drar igång är så viktigt och för att komma in i rätt sinnesstämning.
DL: Du bor i Portugal, är det ett inomhusgym eller ett utomhusgym?
En av de saker som verkligen var viktigt i mitt beslut att flytta hit var det faktum att du har en längre utomhussäsong, så förhoppningsvis fortsätter det till november. Man får kontakt med naturen eftersom resten av dagen spenderas framför en datorskärmen. Det är viktigt att börja dagen så för mig. Sen checka in med det internationella teamet, eftersom människor kommer online i tidigare tidszoner.
DL: Med “checka in” menar du att proaktivt kontakta folk eller bara svara inkommande förfrågningar?
Jag är definitivt proaktiv, särskilt med det mycket lilla team som jag arbetar i. Vi försöker definitivt skapa en kultur av ”jag talar proaktivt till dig, inte bara när jag behöver något.” Sedan kollar man vanligtvis på pågående ärenden. När personal tagit upp något, kommer jag att spendera lite tid på att gå tillbaka och gå igenom meddelanden och följa upp med: ”Vi löste problemet, men hur mår du?” ett par veckor senare för att se att allt har gått bra. Jag försöker få in alla mina möten på morgonen.
DL: Du har massor av saker och människor du behöver hålla reda på. Hur organiserar du dig? Hur kommer du ihåg att checka in med någon? Är det bara något som kommer naturligt eller har du en “att göra”-lista?
Jag är en person som använder påminnelser i Slack flitigt och har massor av påminnelser som plingar hela dagen. Jag tycker att det är användbart eftersom vi alltid är i Slack. Att försöka hålla saker där hjälper till att bibehålla sammanhanget, snarare än att ha ett separat verktyg.
Sedan delar jag upp resten av dagen i viktiga små uppgifter och lite fokus-tid på projekt. Jag brukar ha lite lugn runt 14:30, vilket är ganska typiskt i Medelhavet! Jag sköter sedan ärenden under sen eftermiddag och tidig kväll.
DL: Det låter vettigt. Du pratade om projekt: kan du ge mig ett exempel på ett projekt som du arbetar med, som du avslutat nyligen eller som du har på gång?
Projekten som vi driver i personalavdelningen är kopplade till medarbetarupplevelsestrategi och värden för Angry Creative så att vi lyssnar på vad de anställda säger genom retros, undersökningar och feedback från chefer; vi sätter ihop projekt och lösningar som hanterar dessa ärenden.
Så ett exempel på det kan vara: personal uppger att de inte har tillräckligt med tid för utbildningsaktiviteter. Vi kommer då att planera ett schema för aktiviteter för året. Sedan blir det att sätta ihop innehåll och planera dessa aktiviteter och se till att programmet binder in i affärsstrategin: titta på vilka behov eller kompetensluckor det finns, eller se till att vi håller alla motiverade och engagerade.
DL: Trevligt. Låter som det är många bollar i luften.
Saken med det är att du kan spendera hela dagen med saker som det taktiska, de dagliga och hälsa. Men vi måste också ta oss tid för projekt som gör Angry Creative till en exceptionell arbetsplats.
Det innebär att man man tar tid för den bredare bilden, strategiska projekt. Vi försöker alltid hitta mer tid. Tid är det mest värdefulla i branschen. Så vi, personalavdelningen, måste hitta sätt att visa att det arbete vi gör påverkar människor och vad det innebär när det gäller att behålla personal och hålla människor glada och produktiva.
Det är den största utmaningen vi har; se till att vi kan få tillräckligt med tid för aktiviteter och också se till att de faktiskt är effektiva och effektfulla. Vi träffar inte alltid rätt. Det kan vara projekt som i teorin låter fantastiska, men i verkligheten får vi riktigt lågt engagemang. Så det är viktigt att ta sig tid att bedöma vad som fungerade, vad som inte fungerar och vilka möjligheter vi har att lära oss av.
DL: Vad gör dig mest exalterad? Om du hade en perfekt dag och något hände eller om du fick jobba på något speciellt, hur skulle den här typen av arbete se ut för dig?
Jag älskar tanken på att ta itu med ärenden via samarbete. Så, om vi har ett större mål som vi vill uppnå som byrå, så skulle jag älska en dag med riktigt snabba prototyper som ett tillvägagångssätt för det. Med andra ord, workshops, förstå vad de faktiska frågorna är, göra empati-workshops med detta team och sammanföra idéer och sätt att nå dessa mål på. Den typen av arbete är riktigt bra och jag älskar det eftersom det är precis tillräckligt med workshoptid men sedan också att faktiskt producera något i slutändan.
DL: Med andra ord en dag med samarbete och problemlösning.
Ja, men att man kommer ut med något som är användbart på riktigt. Ofta har workshops med HR-tema en tendens att bli lite tråkigt. Jag gillar designtänkande där du faktiskt kommer ut med prototyper som du kan testa och saker som kan användas snarare än bara en lista med åtgärder.
Vi är ett team av tekniknördar, vi är alla människor som använder produkter så det borde vara den typen av användbara prototyper vi borde komma fram till. Att få samma typer av metoder att fungera tycker jag känns vettigt.
DL: Under din tid på Pragmatic and Angry, finns det något som du kanske inte förväntade att lära dig, som inte fanns på din radar eller bara har varit en slags pågående utmaning för dig som du hade förväntat dig men inte förutsett komplexiteten i.
Den största komplexiteten är människor. Oavsett hur svårt det tekniska problemet är, kommer det alltid att finnas någon form av lösning på det. Medan med människor, är lösningarna och komplexiteten oändlig.
Det mest lärorika har varit att alla reagerar olika på olika saker. Så det som du tror kan vara en fantastisk idé kan uppfattas som hemsk, eller tvärtom, du kanske tror att något verkligen kommer att sluta illa men som istället slutar riktigt, riktigt bra.
Man kan aldrig riktigt förutspå. Du kan planera och du kan strategisera men hur människor faktiskt svarar är fortfarande ganska kaotiskt. Tillsammans med det så är alla i olika stadier av sin karriär, olika stadier av livet, olika stadier av lycka. Om dina policyer och processer därmed är för generiska, eller utformade för att passa alla så kommer man att få mixat engagemang.
Den andra saken är att när folk väl har nått riskzonen, där de känner att för mycket går deras väg, då är det verkligen svårt att vinna tillbaka dem. Det tar mycket tid, ansträngning och fantastisk ledning att vinna tillbaka människor. när man tänker på budgetar för personalprojekt, så är det egentligen småslantar när man ser på hur lång tid det tar att faktiskt vinna tillbaka någon när de har nått punkten utan återvändo. Och det är väldigt, väldigt svårt att vinna tillbaka någon från det.
DL: Precis som kundrelationer?
Ja precis, eller alla former av relationer. Exakt. Det tar tid att bygga upp saker men det är väldigt lätt att rasera det.
DL: Den sista frågan jag har är om någon skulle vara intresserad av att arbeta med oss i teamet som kund eller som partner, vad skulle du säga till dem?
Okej. Jag tror att det är väldigt viktigt att noggrant reflektera vad som händer i verksamheten, med team och människor, för det sista du vill göra är att ha felaktiga förväntningar.
När jag pratar med potentiella nya medlemmar i teamet talar jag om oss. Vi arbetar med ett globalt team för första gången, och det man ser är att vi rekryterar människor som ger energi, entusiasm och med ett positivt, konstruktivt tänkesätt. Det betyder att du får människor att aktivt försöka välkomna dig och engagera dig i verksamheten oavsett om du är en kund eller en nyanställd.
Om du presenterar ett problem eller en utmaning som du har så kommer ett par personer försöka lösa det åt dig, väldigt snabbt. Det är en fantastisk sak att känna. Även i denna värld där du har hundratals mil mellan människor så har du folk som kommer till undsättning, oavsett om det gått en vecka, en dag, så kommer de hjälpa till och bidra.
Jag tror att det är för att vi anställer människor på alla nivåer och karriärstadier och med olika bakgrund. Vi anställer inte bara människor som har varit i WordPress-communityn i 20 år. Vi har anställt människor som har varit i olika ställningar och kan ta med olika erfarenheter till verksamheten, och med vilja. Förhoppningsvis hittar du en plats där den typen av, du vet, inlärning, tillväxt med partnerskapsstrategier främjas och ligger högt på dagordningen.
DL: Tom, tack för att du delar med dig!
Om du är intresserad av att jobba med ett företag med fokus på WooCommerce och som lägger tid på sin personal, ta reda på mer och kontakta oss gärna!